FairPay Ambassadörer

Våra ambassadörer är viktiga för att vi ska nå ut med vårt budskap. Tillsammans arbetar vi för att inspirera och engagera fler till att vilja förändra den ekonomiska strukturen inom idrotten samt uppmärksamma andra frågor som rör idrott och jämställdhet.

Johanna Ojala

Hej där!
Johanna Ojala heter jag, 34 år ung och tränare inom längdskidåkning men är även tidigare elitaktiv inom just den sporten. Har bl.a. två JSM-medaljer och två JVM deltagande på meritlistan. Har annars jobbat som skidgymnasietränare i både Torsby och Östersund men är nu tränare på Thomas Alsgaards privata team, Team LeasePlan Go i Norge. Jobbar även som expertkommentator i SVTs Vinterstudion.

Riksidrottsförbundet (RF) har ett dokument som heter Idrotten Vill, där man beskriver hur svensk idrott skall och bör bedrivas. Jag citerar dem: ”Idrottsrörelsen är öppen för alla, oavsett fysiska, psykiska, ekonomiska och andra förutsättningar. Verksamheten ska präglas av respekt för alla människors lika värde. Barn och ungdomsidrotten ska utgå från ett uttalat barnrättsperspektiv, med FN:s Barnkonvention som grund.”

För mig är det en självklarhet att alla barn, ungdomar, juniorer och seniorer i idrottssverige skall få möjlighet att utöva idrott på lika villkor. Alla ska få chansen att prova på olika idrotter för att sedan eventuellt satsa på den man gillar mest. Men då krävs det också att vi skapar förutsättningar för det! Kille som tjej, svensk eller nyanländ, rik eller mindre rik…you name it! Som ung individ kanske det handlar mest om att det skall finnas fotbollsskola för både tjejer och killar på den ort man bor på. För seniorelit handlar det mer om att få lika rätt till träningstider samt att tjej- och damlag skall satsas ekonomiskt lika mycket på som kill- och herrlag.

För just nu är det inte lika.

Jag har själv märkt attityden när jag var elitaktiv. Jag ser det även hända idag i den värld jag arbetar i: det satsas mer sponsorpengar på de herrlag inom längdskidornas långloppscup än på de få damlag (och individer) som faktiskt existerar och måste slåss för sin existens. Samma tendenser ser jag inom fotboll och hockey, för att bara nämna några idrotter. Och de flesta av oss har nog upplevt attityden mot andra damlag och landslag hos vår befolkning då syrliga kommentarer haglar både live och på nätet.

Detta är långt ifrån idrott på lika villkor då damer/tjejer och herrar/killar jobbar lika hårt för sina prestationer. Som mor till min dotter kommer jag vägra låta detta vara en verklighet då hon växer upp! FairPay for equal work!

Låt oss tillsammans jobba för att öka förståelsen för detta, förändra synen på damidrott vs. herridrott och ge våra eventuella framtida OS och VM-medaljörer en FairPay grund att starta på.

Nils Andersson

Mitt namn är Nils Andersson och jag är 25 år. Kommer från Obbola, en liten by utanför Umeå med 1000 invånare. Jag började hockeykarriären i Björklöven och har sedan dess varit med och spelat upp både Växjö Lakers och Djurgården IF till SHL. Spelar för närvarande i Malmö Redhawks. Förutom att spela ishockey har jag en förkärlek till matlagning, musik, internet och media. Min familj består av mamma Birgitta och pappa Torbjörn, (SM-guld Ishockey Björklöven 1987), storebror Erik (SM-guld Ishockey Skellefteå AIK 2013, 2014) samt storasyster Johanna (SM-guld fotboll Umeå IK 2005, 2006).

Mina föräldrar har alltid strävat mot ekonomiskt rättvisa mellan oss barn. Och de har fått kämpa hårt.Kanske är det just mina föräldrar som allra tydligast fått se skillnaderna mellan könen inom idrott. De har med glädje sett oss barn slita ut gräsmattor, asfalt och parkett med bollar, puckar och klubbor hemma på Bodviksvägen 13. Ute på gården spelade det ingen roll om man var tjej eller kille. Skillnaden kom när vi lämnade hemmet. Där var det bara en av oss som var tvungen att be mamma och pappa gå i borgen vid lägenhetsköp när tre deltidsjobb inte var tillräckligt för att få bli låntagare. Där var det bara en av oss som fick ekonomisk hjälp med bil eftersom laget inte hade några leasingbilar. Konstigt nog var det den av oss syskon som var mest lovande och framgångsrik av oss tre. Problemet var bara att hon var tjej.

Det är ingen blåbärssport min syster har varit sverigeelit inom. Båda hennes SM-guld på seniornivå pryds av en fotboll – den sport med flest utövare, både i Sverige och i världen. Ändå la hon fotbollsskorna på hyllan vid 23 års ålder trots en ljus framtid. Varför? Hon var less på slå i taket karriärmässigt, tvingas jobba tre olika jobb för att få livet att gå runt och kände att varför lägga drivkraften där det så systematiskt jobbas mot tjejer. Istället valde hon att ta en examen på handelshögskolan och har idag en ingångslön som ligger mångdubbelt över vad hon någonsin tjänat under sin karriär som fotbollsspelare. Varför kämpa i motvind när man kan byta karriär och segla i medvind?

Ungefär samtidigt som min syster slutade med sin idrott blev jag heltidsproffs. Då hade min bror hunnit vara det i flertalet år och vi två är än i dag välbetalda ishockeyspelare. När jag sett hur hårt min syster kämpat, ofta hårdare än både mig och min bror, vet jag inombords att det inte är rättvist. Och livet är inte rättvist. Men vi måste ställa oss frågan – vill vi inom idrotten göra något åt orättvisan? Jag vill kämpa för att ge damidrotten möjlighet att själva ta steget upp och närma sig herridrotten. Jag vill att vi tillsammans ska slå sönder de glastak som i dag hindrar damidrotten från att ta steget och blomma ut. Potentialen finns – de 3,8 miljoner svenska tv-tittare under VM-finalen i fotboll för damer 2003 är ett bevis för det. Vi måste bara hitta ett sätt att påskynda och hjälpa denna utveckling framåt. FairPay är ett av dessa initiativ som behövs och gör nytta idag. Företag som sponsrar jämställt bör lyftas fram och hyllas. FairPay-certifieringen är bland annat ett användbart redskap för detta. Jag är övertygad om att mer pengar in i damidrotten kommer skapa möjligheter till en ännu bättre produkt – vilket i sin tur startar en snöbollseffekt mot en jämställd idrott.

För mig handlar idrott om att förvandla drömmar till verklighet. Och jag har en dröm om ett jämställt samhälle – så varför inte börja med idrotten?

Maria Rydqvist

Mitt namn är Maria Rydqvist och jag är 31 år gammal. Jag har tillhört svenska längdskidlandslaget merparten av tiden de senaste 10 åren. På min meritlista har jag bland annat 10 individuella SM-medaljer, en 6:e plats från VM 2011 samt en 9:e plats, en 4:e plats och en silvermedalj från VM i Falun. Jag har också skrivit boken “Kvinnor, idrott och manliga ledare” som kom ut hösten 2015, har examen i ekonomi och är mamma till två döttrar födda 2010 och 2013. Bor i Älvdalen i norra Dalarna.

Kvinnor behöver få en större plats inom idrotten såväl sportsligt och medialt, som ekonomiskt och ledarskapsmässigt. Mycket av detta hänger ihop och mycket har tidigare styrts av traditioner. Idrotten ligger efter näringslivet i flera tunga jämställdhetsfrågor, som jag ser att vi måste lyfta fram och arbeta hårdare med. Fler bli medvetna om hur man rent praktiskt jobbar för en inkluderande och jämställd idrott. Fler behöver förstå vikten av detta arbete och Fairpay spelar en viktig roll för att öka denna medvetenhet.

Emma Berglund

Jag heter Emma Berglund och är 26 år gammal, född och uppvuxen i Umeå. Jag började spela fotboll vid 5 års ålder och hade under 9 års tid förmånen att spela för den anrika klubben Umeå IK. Hösten 2011 representerade jag Sverige under min första landskamp och 2012 fick jag inte bara spela OS utan även tilldelas pris som Årets Back under fotbollsgalan. 2013 var planerna att spela EM på hemmaplan men tyvärr grusades vägen genom en tuff knäskada då jag drog av korsbandet. Under 2014 var jag tillbaka på planen och 2015 fortsatte jag min resa i FC Rosengård, där jag också spelar idag. Sommaren 2016 var jag med och tog silvermedalj i OS i Rio – en fantastisk upplevelse!

Som elitidrottare, och framförallt landslagsspelare, vet jag vad det är som krävs för att dels kunna prestera men också för att fortsätta utvecklas på en hög nivå. Tyvärr ligger det väldigt ofta en värdering i vad som krävs av dig om du är en manlig eller kvinnlig idrottare, som att det vore en skillnad. Tiden en manlig landslagsspelare kontra en kvinnlig lägger ner på träning är i princip obefintlig, men skillnader i förutsättningarna är enormt stora. Bara det att 20 % av alla sponsorpengar ute i Sverige går till tjejer medan 80 % går till killar fast fördelningen på idrottsutövare ute i landet visar att 46 % är kvinnliga och 54 % är manliga säger väl en del. Med hjälp av FairPay skulle förutsättningarna för svenska idrottare vara goda men det skulle även visa unga idrottare att möjligheterna att nå sina drömmar inte begränsas på grund av vilket kön man föddes med.

Heidi Andersson

Mitt namn är Heidi Andersson, Armbryterska, från Ensamheten. Född 1981. Började bryta arm 1992 som elvaåring. Bor idag i en lägenhet i Storuman, men drömmer om att bygga ett ekohus i närheten av Ensamheten tillsammans med min make Björn Ferry och sonen Dante (knöstes ut 19 juli 2011).

Jag är oerhört tacksam över att jag fått växa upp i Sverige där det ses som en självklarhet att vara kvinna och stolt elitidrottare. När jag började bryta arm var målet att vinna en match, det tog tre år. Sju år senare lyckades jag otroligt nog ta VM-guld och året efter startade jag företag och blev Sveriges första och än så länge enda armbrytarkonsult.

Att män och kvinnor ska kunna tävla och träna på lika villkor är en självklarhet. Inom armbrytning och många andra individuella sporter i Sverige tävlar och tränar kvinnor och män på samma villkor, medan bland annat sporter som hockey och fotboll har en del att jobba på innan man är där.

Kvinnor på ledande positioner inom styrelse, som lagkaptener, elittränare och som domare är viktigt för att grunda för jämställd idrott och jag hoppas att just detta är något som FairPay på olika sätt kommer att jobba för.

Kim Martin Hansson

Kim Martin Hasson heter jag, är 31 år gammal och bor i Linköping där jag har ägnat många år av min hockeykarriär och där jag idag är sportchef i LHC. År 2000 debutterade jag i damlandslaget och har hunnit spela 4 OS och ett antal VM. På min meritlista har jag ett OS-brons, OS-silver, 2 VM-brons, 3 EM-guld, 3 SM-guld, Amerikansk mästare, Rysk mästare samt utsedd till Europas bästa spelare två gånger och världens bästa en gång. Jag har också min egna målvaktsskola, Kim Martin Goalie Academy.

Ishockey är nog en av de sporter som man diskuterar skillnader mellan damer och herrar mest. Vi har ständigt levt i skuggan av herrarna fram tills nått år sedan då damhockeyn tog ett jättekliv. Vi har fått en helt annan acceptans i samhället och mediebevakningen är som dag och natt. Trots den positiva trenden så är det fortfarande en stor skillnad ekonomiskt. Något som kommer att ta lång tid, men som jag tror kommer att bli bättre för vår framtida generation.

Ida Björnstad

Mitt namn är Ida Björnstad. Född i Storuman, Västerbotten, men numera bosatt i Stockholm. Jag arbetar som programledare och reporter på TV4 sport och Cmore. Under flera år bevakade jag främst innebandy och skidor. Numera är det främst ishockey jag bevakar. Jag har ett brett sportintresse, men ett särskilt hjärta för vinteridrotterna.

”Är DU intresserad av sport?”,”Radiosporten! Vill tjejer verkligen lyssna på det?”, ”Vad säger din man om att du jobbar med innebandykillar?”.

Ja, det här är frågor som jag har fått av olika män som jag har stött på under åren. Vi vill så gärna klappa oss på axeln och hävda att vi lever i ett jämställt samhälle – men där har vi fel. Ett tydligt tecken på detta är fördelning av resurser mellan män och och kvinnor inom idrotten samt hur vi bevakar idrotten i media. Undersökning efter undersökning visar att manliga idrotter dominerar utrymmet i media. Dessutom är mediebranschen i sig ett väldigt mansdominerat yrke vilket också leder till att manliga idrotter uppmärksammas mer. Forskning visar att män gärna skriver om… Jo just det. Manliga idrotter.

Hur ska vi kunna höja statusen på damidrotten och framförallt lagsporterna för damerna då de knappt får något mediautrymme? Allt går hand i hand och i grund och botten så handlar det om en attitydfråga. De stora föreningarna måste gå i bräschen. Våga satsa på sina damlag. Jag är övertygad om att detta kommer att leda till att exempelvis damhockeyn blir lika attraktiv som den är i Kanada.

Björnbröder

Hej! Björnbröder här. Vi är en grupp om 7 personer som driver en fanbaserad podcast och blogg tillägnad ishockeylaget Luleå Hockey. Alla är vi från olika delar av landet (Markaryd i söder, Sundsvall i norr), med olika bakgrund och i olika åldrar men vi har alla samma passion för Luleå Hockey. Vi har funnits i snart 2 år och går varje spelvecka igenom veckans matcher, ett avsnitt tillägnat herrarna och ett exakt likadant för damerna då vi vill att det ska vara jämlikt med fokuseringen från vårt håll, precis som FairPays grundvärdering med andra ord..

Möjligheten att idrotta på lika villkor tycker vi ska vara en självklarhet. Tyvärr ser verkligheten inte ut så idag. Just nu prioriteras herridrotten även om insatsen från utövarna är lika stor oavsett om man är en man eller kvinna. Just denna snedfördelningen är något vi tycker man måste belysa mycket mer. Vad säger att en man ska ha förtur till halltider, få bättre ekonomiska förutsättningar att utöva sin idrott och få fler fördelar än en dam? Var någonstans står det att inte damerna ska ha samma värde och möjligheter som herrarna? Vi kan då inte hitta det någonstans och det är därför Fairpays arbete är så viktigt att belysa mer. Någon måste markera mot detta, Fairpay tog täten och vi vill hjälpa till att sprida ordet vidare så mycket vi bra kan!
I OS i Rio de Janeiro togs merparten av de svenska medaljerna av tjejer. Tjejer som inte har eller har haft samma möjligheter som killarna att träna och utöva sin idrott. Kan vi verkligen, med dessa resultat i färskt minne, med rätta hävda att dagens sponsorfördelning är rimlig? Vi tycker i alla fall inte det.
Som supportrar har vi ett lika stort ansvar som de ledande personerna i alla klubbar och förbund runt om i landet att se till så denna snedfördelning balanseras ut och blir mer rättvis. Vi supportrar har en möjlighet att genom våra röster påverka och visa vår ståndpunkt och på så vis påverka de styrande att ta de rätta besluten. Det ska inte vara en fråga om ekonomi eller vinstintresse, ett lika idrottande ska inte få påverkas av dessa faktorer. Lika arbete ska ge lika lön.
Vi inom Björnbröder är ändå lyckligt lottade. Vi håller på en klubb som aktivt satsar på sitt damlag och ger dem klart bättre förutsättningar än deras kollegor runt om i landet. Även om det fortfarande inte är jämnlikt är det bra mycket bättre inom ”vår” klubb än inom de flesta andra klubbarna i Sverige. Luleå har visat att det går att driva ett damlag och få det attraktivt och intressant, problemet är att så få andra klubbar tänker likadant. Detta behöver ändras, och det behöver ändras nu!

Vi står bakom ett jämnlikt idrottande, gör det ni med!

Victoria Wikström

Hej!
Mitt namn är Victoria Wikström, jag är 27 år gammal och bor i Umeå. Under hela mitt liv har jag spelat innebandy, både i SSL dam och i det Svenska innebandylandslaget. På min meritlista har jag bland annat 60 A-landskamper, 3 SM-guld, 3 SM-silver, 3 VM-guld, 1 JVM-guld och två 2 Europa Cup-guld. Jag arbetar på kommunikationsbyrån Pondus kommunikation i Umeå och är sedan några månader invald i Svenska innebandyförbundets styrelse.

Jag tycker det är självklart att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och skyldigheter genom livet. I Sverige har vi kommit en bra bit på väg utanför idrotten, men inom idrotten är det verkligen stora skillnader. Därför behöver vi aktörer som FairPay som driver denna frågan och krigar för alla människors lika rättigheter inom idrotten. Tjejer och kvinnor lägger ner precis lika mycket tid, energi, blod, svett och tårar som killar och män gör, men trots detta så idrottar vi inte på samma villkor. Jag hoppas att framtida generationer får uppleva en verklighet där de värderas lika, oavsett kön.